Klicka här för att bli medlem i MIFF nu – hjälp oss att nå 2.000 medlemmar i Sverige.

Sök

Sökresultat för: ihra

Inkludera anklagelse om apartheid i IHRA-definitionen av antisemitism

De tre skandinaviska cheferna för IHRA-delegationen borde verka för att anklagelsen mot Israel om apartheid  införs som ett av exemplen på antisemitism. The International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA) består av 35 medlemsländer som verkar för hågkomsten av Förintelsen och kampen mot antisemitism och all form av rasism. Den 26 maj 2016 fastställdes den icke bindande arbetsdefinitionen av antisemitism:  ”Antisemitism är en bestämd uppfattning om judar som kan uttryckas som hat mot judar. Språkliga och fysiska uttryck för antisemitism riktas mot judiska eller icke-judiska personer och/eller deras egendom samt mot judiska institutioner och religiösa samlingsplatser.” Vad är IHRA:s syfte? IHRA:s arbetssätt är att “identifiera de mest brådskande frågorna världen över efter Förintelsen, att belysa dem till nytta för experter och beslutsfattare, och att främja konkreta åtgärder riktade mot dem.” En av de mest ökande hatyttringarna mot judarna och Israel idag är apartheidsmetningen. Till och med Svenska kyrkans Kyrkomöte beslutade den 23 november 2021 att ”utreda Israel för apartheidbrott”, vilket lett till kraftiga reaktioner inom såväl den judiska som kristna världen. Sverige och exemplen på antisemitism Framföra lögnaktiga, avhumaniserande, nedsvärtande eller stereotypa anklagelser om judar som sådana eller om judars makt som grupp… Förneka det judiska folket dess rätt till självbestämmande, till exempel genom att hävda att existensen av en israelisk stat är ett rasistiskt verk. Ägna sig åt dubbelmoral genom att av avkräva Israel ett uppträdande som inte förväntas eller avkrävs något annat demokratiskt land. Jämföra Israels nuvarande politik med nazisternas politik. Vad kan vara antisemitism? IHRA ger redan i inledningen vägledning i vad som kan vara antisemitism: ”Uttryck kan inkludera sådana som riktas mot staten Israel som en judisk samfälldhet. Dock kan kritik mot Israel som kan jämställas med sådan som riktas mot något annat land inte betraktas som antisemitisk.” Med andra ord – eftersom ogrundad kritik om apartheid endast riktas

Besök denna sidan:

Vågar Skolverket kartlägga antisemitism även när det blir obekvämt?

Skolverkets viktiga rapport om antisemitism i skolorna är en bra start, men varför undviks frågan om islamskt färgad antisemitism? Och inser rapportförfattarna att demoniseringen av Israel drabbar judar i Sverige? På uppdrag av regeringen har Skolverket genomfört en tvåårig studie om antisemitism i svenska skolor. I arbetet har rektorer och lärare vid 16 skolor intervjuats ingående. Därutöver har 30 elever deltagit och delat sina erfarenheter av hur ofta och på vilka sätt de upplever att antisemitism förekommer. Studien har dessutom inkluderat en omfattande enkät bland skolhuvudmän i olika kommuner. I sitt arbete har Skolverket också haft kontakt med ett flertal relevanta aktörer, och resultatet blir en angelägen ögonöppnare. Skolverkets rapport framhåller särskilt högerextremismens och nazismens betydelse för antisemitism i svenska skolor. Mot den bakgrunden finns det skäl att lyfta några frågor inför det fortsatta arbetet. Mira Kelber, ordförande för Judisk ungdom i Malmö, bekräftar genom SVT antisemitismens omfattande spridning på svenska skolor, och poängterar hur viktigt det är att rapporten synliggör detta. Kelber beskriver i en central mening första steget för att komma åt problemet: – Man måste utbilda lärare och skolpersonal, för om lärare inte kan identifiera antisemitism i klassrummet, så kan dom inte heller lära ut om vad antisemitism är. Rapportens formuleringar inför uppdraget är klädsamt ödmjuka. Frågan om antisemitism ÄR viktig, komplex, känslig och inte alltid lätt att tolka. Skolan verkar inse att det krävs mer utbildning. Inser skolan också inom vilka områden? ”Många antisemitiska uttryck kan kopplas till Israel-Palestina-konflikten”, konstaterar rapporten i sin sammanfattning. Vid en sökning i rapporten förekommer ordet ”Israel” på 37 av totalt 118 sidor. Tre reflektioner som förhoppningsvis ingår i Skolverkets fortsatta arbete och ute i skolorna. 1) Enligt IHRA:s arbetsdefinition av antisemitism är det antisemitiskt att ”anse att judarna är kollektivt ansvariga för staten Israels ageranden.” Rapporten upprepar förtjänstfullt att elever

Besök denna sidan:

UNRWA är en del av problemet, inte lösningen

Det väcker både frågor och oro när fem ledande svenska biståndsorganisationer i ett gemensamt uttalande uppmanar regeringen att återuppta stödet till UNRWA. Med tanke på den omfattande kritik som riktats mot organisationen – gällande allt från antisemitism till kopplingar till terrorism – är det svårt att förstå hur ett fortsatt samarbete skulle vara förenligt med internationella åtaganden och målen för svensk utrikespolitik. Läs Mikael Heinigs öppna brev till de berörda organisationerna.   Öppet brev till: Mattias Brunander, generalsekreterare för Diakonia, Ylva Jonsson Strömberg, generalsekreterare för Läkare utan gränser, Suzanne Standfast, generalsekreterare för Oxfam Sverige, Mariann Eriksson, generalsekreterare för Plan International Sverige, Åsa Regnér, generalsekreterare för Rädda Barnen. Ni har i ett uttalande den 28 maj 2025, som har undertecknats av er, vädjat till regeringen att återuppta stödet till FN:s flyktingorganisation UNRWA. UNRWA  Onsdag den 7 maj 2025 uppmanade EU-parlamentet EU:s verkställande organ, EU-kommissionen, att följa Sveriges och USA:s linje, att avsluta finansieringen av UNRWA. Dessutom har ett 10-tal länder minskat finansieringen. För 6:e året i rad kräver EU-parlamentet i en resolution, frysning gällande finansieringen av PA (Palestinska myndigheten) läroböcker som används i UNRWA:s skolor. I år pekade lagstiftarna på en nyligen genomförd studie som avslöjade att en online-läroplan som producerats av PA för elever i Gaza under det nuvarande kriget fortsätter att glorifiera terrorism och martyrskap och innehåller antisemitiska klichéer – trots upprepade löften från PA om att revidera sitt utbildningsmaterial. Resolutionen antogs med bred majoritet, 443 röster för, 202 emot och 21 nedlagda röster, och sätter förnyat tryck på EU-kommissionen att genomdriva ett finansieringsstopp som först överenskoms förra året. Den överenskommelsen gjorde fortsatt stöd villkorat av läroboksreformer – reformer som ännu inte har förverkligats av PA (Palestinska myndigheten) och UNRWA. Resolutionen kräver att EU-finansiering till Ramallah fryses tills omfattande reformer har genomförts. Parallellt uppmanade EU-parlamentet även EU- kommissionen att ompröva sina biståndspartnerskap i

Besök denna sidan:

VIDEO: Förintelsens minnesdag med Aron Flam och Christina Nilsson hos MIFF Väst

Nu finns en videoinspelning från MIFF Västs evenemang, då Förintelsens minnesdag uppmärksammades i Uddevalla Folkets Hus. Musik Håkan Tengberg cello Kenneth Palmqvist flygel Introduktion av MIFF Väst samt kommunfullmäktiges ordförande Christina Nilsson. Ljuständning Aron Flam berättar om sin morfars upplevelser under Förintelsen samt fortsätter med tolkning av IHRA och antisemitism i dagens samhälle. Frågestund  

Besök denna sidan: