Klicka här för att bli medlem i MIFF nu – hjälp oss att nå 2.500 medlemmar i Sverige.
Sextio organisationer vill genom ett brev få FN att inte anta IHRA-definitionen av antisemitism.
De tre skandinaviska cheferna för IHRA-delegationen borde verka för att anklagelsen mot Israel om apartheid införs som ett av exemplen på antisemitism. The International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA) består av 35 medlemsländer som verkar för hågkomsten av Förintelsen och kampen mot antisemitism och all form av rasism. Den 26 maj 2016 fastställdes den icke bindande arbetsdefinitionen av antisemitism: ”Antisemitism är en bestämd uppfattning om judar som kan uttryckas som hat mot judar. Språkliga och fysiska uttryck för antisemitism riktas mot judiska eller icke-judiska personer och/eller deras egendom samt mot judiska institutioner och religiösa samlingsplatser.” Vad är IHRA:s syfte? IHRA:s arbetssätt är att “identifiera de mest brådskande frågorna världen över efter Förintelsen, att belysa dem till nytta för experter och beslutsfattare, och att främja konkreta åtgärder riktade mot dem.” En av de mest ökande hatyttringarna mot judarna och Israel idag är apartheidsmetningen. Till och med Svenska kyrkans Kyrkomöte beslutade den 23 november 2021 att ”utreda Israel för apartheidbrott”, vilket lett till kraftiga reaktioner inom såväl den judiska som kristna världen. Sverige och exemplen på antisemitism Framföra lögnaktiga, avhumaniserande, nedsvärtande eller stereotypa anklagelser om judar som sådana eller om judars makt som grupp… Förneka det judiska folket dess rätt till självbestämmande, till exempel genom att hävda att existensen av en israelisk stat är ett rasistiskt verk. Ägna sig åt dubbelmoral genom att av avkräva Israel ett uppträdande som inte förväntas eller avkrävs något annat demokratiskt land. Jämföra Israels nuvarande politik med nazisternas politik. Vad kan vara antisemitism? IHRA ger redan i inledningen vägledning i vad som kan vara antisemitism: ”Uttryck kan inkludera sådana som riktas mot staten Israel som en judisk samfälldhet. Dock kan kritik mot Israel som kan jämställas med sådan som riktas mot något annat land inte betraktas som antisemitisk.” Med andra ord – eftersom ogrundad kritik om apartheid endast riktas
Med det här valresultatet kommer de svenska judarnas utsatthet att bli ännu värre. Det som nu krävs är att samtliga övriga riksdagspartier drar en stenhård röd linje och vägrar normalisera vänsterpartiet, skriver Alicia Bengtsdotter. Det pågår en djupt oroande utveckling i Sverige, där gränsen mellan legitim Israelkritik och rent, ohöljt judehat helt har suddats ut. Många är de röster som länge varnat för hur det judiska folket och staten Israel demoniseras i den offentliga debatten. Men efter riksdagsvalet 2026 står vi inför ett nytt och skrämmande paradigm: ett riksdagsparti har i praktiken vunnit enorma väljarmarginaler parallellt med att de avslöjats husera öppna antisemiter. Under valrörelsen skakades Vänsterpartiet av upprepade, systematiska avslöjanden. Granskningar visade att dussintals av partiets kandidater spridit grovt judehat, hyllat terrorstämplade organisationer som Hamas och delat hårresande antisemitiska konspirationsteorier. Partiledningen hävdade länge att de var ”helt trygga” med sina listor, för att sedan – när det hela uppmärksammades alltför brett – tvingas utesluta kandidater och dra tillbaka hela kommunlistor. Trots detta har partiet skördat enorma framgångar. Det borde inte vara möjligt men så är det. Varför? Svaret står att finna i de demografiska och politiska skiften som skett i Sveriges utsatta områden. Vänsterpartiet har lyckats kapitalisera på det vakuum som uppstod när det islamistiska Partiet Nyans kollapsade och backade stort. Genom att inta en ensidig och extrem antiisraelisk hållning, och kampanja på bland annat arabiska, har Vänsterpartiet lyckats dammsuga upp dessa röster. Titta på de faktiska röstsympatierna i valdistrikten: I Rinkeby mellersta i Stockholm gjorde Vänsterpartiet ett historiskt chockval och landade på svindlande 57,0 procent i riksdagsvalet – en ökning med otroliga 28,8 procentenheter. I Rinkeby C nådde partiet 51,0 procent. Liknande mönster med extrem V-dominans syns i Rosengård i Malmö och i specifika stadsdelar i Göteborg, där partiet rusat fram med tvåsiffriga ökningar. Det här är inte
MIFF:s enkät inför riksdagsvalet Inför valet ställde MIFF samma fjorton frågor till riksdagens partier. Här är svaren – ordagrant återgivna, i sin helhet, och i en översikt som visar var partierna säger ja, nej eller någonstans däremellan. Alla åtta riksdagspartier besvarade enkäten, glädjande nog. Resultatet kommer att gås igenom i MIFF:s podd Varför Israel?, där Ulf Cahn och Aron Flam diskuterar partiernas inställning till Israel. Partierna ligger nära varandra i flera av frågorna. Det märks exempelvis beträffande IHRA:s definition av antisemitism, som sju av åtta ställer sig bakom. Lika många svarar att man inte vill att Sverige återtar erkännandet av staten Palestina. Samtliga vill se hårdare tag mot den iranska regimen, och flera lyfter fram terrorklassning av Revolutionsgardet. De flesta tar upp att en tvåstatslösning är ett mål, samt att Hamas måste avväpnas. Skillnaderna mellan partierna märks främst när det gäller eventuella påtryckningar mot Israel. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet vill att stödet till det palestinska flyktingorganet UNRWA återupptas, och att EU:s associeringsavtal med Israel pausas. Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tycker tvärtom. Moderaterna avvisar en paus men ger inte ett tydligt svar beträffande UNRWA. Synen på vapenhandel skiljer sig åt, inte oväntat. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill stoppa handel med krigsmateriel, medan Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vill utveckla samarbetet. De flesta svarar uttryckligen Ja på frågan om de erkänner Israel som en judisk stat. Några partier svarar otydligt, men inget parti säger uttryckligen Nej. Notera att svarens längd varierar från ett ord till flera textstycken. Det är partiernas eget val och säger ingenting om hur genomtänkta ståndpunkterna är. Kategoriseringen i Ja/Nej har gjorts i de frågor som bedömdes lämpade för detta. Den översikten presenteras överst. Läs gärna svaren i fulltext om något verkar oklart. Sammanställningen och redovisningen är gjord av MIFF, med visst stöd av AI, vars resultat granskats löpande genom hela
Skolverkets viktiga rapport om antisemitism i skolorna är en bra start, men varför undviks frågan om islamskt färgad antisemitism? Och inser rapportförfattarna att demoniseringen av Israel drabbar judar i Sverige? På uppdrag av regeringen har Skolverket genomfört en tvåårig studie om antisemitism i svenska skolor. I arbetet har rektorer och lärare vid 16 skolor intervjuats ingående. Därutöver har 30 elever deltagit och delat sina erfarenheter av hur ofta och på vilka sätt de upplever att antisemitism förekommer. Studien har dessutom inkluderat en omfattande enkät bland skolhuvudmän i olika kommuner. I sitt arbete har Skolverket också haft kontakt med ett flertal relevanta aktörer, och resultatet blir en angelägen ögonöppnare. Skolverkets rapport framhåller särskilt högerextremismens och nazismens betydelse för antisemitism i svenska skolor. Mot den bakgrunden finns det skäl att lyfta några frågor inför det fortsatta arbetet. Mira Kelber, ordförande för Judisk ungdom i Malmö, bekräftar genom SVT antisemitismens omfattande spridning på svenska skolor, och poängterar hur viktigt det är att rapporten synliggör detta. Kelber beskriver i en central mening första steget för att komma åt problemet: – Man måste utbilda lärare och skolpersonal, för om lärare inte kan identifiera antisemitism i klassrummet, så kan dom inte heller lära ut om vad antisemitism är. Rapportens formuleringar inför uppdraget är klädsamt ödmjuka. Frågan om antisemitism ÄR viktig, komplex, känslig och inte alltid lätt att tolka. Skolan verkar inse att det krävs mer utbildning. Inser skolan också inom vilka områden? ”Många antisemitiska uttryck kan kopplas till Israel-Palestina-konflikten”, konstaterar rapporten i sin sammanfattning. Vid en sökning i rapporten förekommer ordet ”Israel” på 37 av totalt 118 sidor. Tre reflektioner som förhoppningsvis ingår i Skolverkets fortsatta arbete och ute i skolorna. 1) Enligt IHRA:s arbetsdefinition av antisemitism är det antisemitiskt att ”anse att judarna är kollektivt ansvariga för staten Israels ageranden.” Rapporten upprepar förtjänstfullt att elever
Det väcker både frågor och oro när fem ledande svenska biståndsorganisationer i ett gemensamt uttalande uppmanar regeringen att återuppta stödet till UNRWA. Med tanke på den omfattande kritik som riktats mot organisationen – gällande allt från antisemitism till kopplingar till terrorism – är det svårt att förstå hur ett fortsatt samarbete skulle vara förenligt med internationella åtaganden och målen för svensk utrikespolitik. Läs Mikael Heinigs öppna brev till de berörda organisationerna. Öppet brev till: Mattias Brunander, generalsekreterare för Diakonia, Ylva Jonsson Strömberg, generalsekreterare för Läkare utan gränser, Suzanne Standfast, generalsekreterare för Oxfam Sverige, Mariann Eriksson, generalsekreterare för Plan International Sverige, Åsa Regnér, generalsekreterare för Rädda Barnen. Ni har i ett uttalande den 28 maj 2025, som har undertecknats av er, vädjat till regeringen att återuppta stödet till FN:s flyktingorganisation UNRWA. UNRWA Onsdag den 7 maj 2025 uppmanade EU-parlamentet EU:s verkställande organ, EU-kommissionen, att följa Sveriges och USA:s linje, att avsluta finansieringen av UNRWA. Dessutom har ett 10-tal länder minskat finansieringen. För 6:e året i rad kräver EU-parlamentet i en resolution, frysning gällande finansieringen av PA (Palestinska myndigheten) läroböcker som används i UNRWA:s skolor. I år pekade lagstiftarna på en nyligen genomförd studie som avslöjade att en online-läroplan som producerats av PA för elever i Gaza under det nuvarande kriget fortsätter att glorifiera terrorism och martyrskap och innehåller antisemitiska klichéer – trots upprepade löften från PA om att revidera sitt utbildningsmaterial. Resolutionen antogs med bred majoritet, 443 röster för, 202 emot och 21 nedlagda röster, och sätter förnyat tryck på EU-kommissionen att genomdriva ett finansieringsstopp som först överenskoms förra året. Den överenskommelsen gjorde fortsatt stöd villkorat av läroboksreformer – reformer som ännu inte har förverkligats av PA (Palestinska myndigheten) och UNRWA. Resolutionen kräver att EU-finansiering till Ramallah fryses tills omfattande reformer har genomförts. Parallellt uppmanade EU-parlamentet även EU- kommissionen att ompröva sina biståndspartnerskap i
Nu finns en videoinspelning från MIFF Västs evenemang, då Förintelsens minnesdag uppmärksammades i Uddevalla Folkets Hus. Musik Håkan Tengberg cello Kenneth Palmqvist flygel Introduktion av MIFF Väst samt kommunfullmäktiges ordförande Christina Nilsson. Ljuständning Aron Flam berättar om sin morfars upplevelser under Förintelsen samt fortsätter med tolkning av IHRA och antisemitism i dagens samhälle. Frågestund
Måndagen den 27/1 inviterar MIFF Väst till ett allmänt möte på Uddevalla Folkets Hus (Göteborgsvägen 118) kl 1800 till 2000. Välkommen att ta med vänner och familj.
Ordföranden för Svenska FN-förbundet i Uddevalla, Karl-Göran Sundvall, jämförde offentligt MIFF:s inbjudne judiske föredragshållare Aron Flam med en nazistisk propagandaminister.
Igår kom slutrepliken från de svenskar med judisk anknytning, som kritiserat SVT:s programserie med Stina Wollter, som spridit antisemitiska konspirationsteorier. Gruppens synpunkt hade mötts av en upprörd artikel av 506 personer, sedan SVT dragit tillbaka programmet.