Hade varit intressant om @svtnyheter eller @sr_ekot jämförde ändringarna som nu sker i Israel med något som många här kan relatera till – exempelvis hur det fungerar i Sverige idag.
— Oliver Rosengren (@OliverRosengren) July 26, 2023
Kan man hoppas på något sådant?
Rosengren undrar om statsmedia kommer att göra någon jämförelse mellan ländernas statsskick och ställer den retoriska frågan ”Kan man hoppas på något sådant?”. Hoppas kan man alltid, men hittills är det väl bara Världen Idag som gjort ett försök, där Ulf Cahn från Förenade Israelinsamlingen intervjuas.
Om man hade hoppats på en saklig jämförelse från statliga Utrikespolitiska Institutet, blir man djupt besviken. En närmast demoniserande politisk retorik från dess redaktör för den statligt UI-ägda tidningen är häpnadsväckande.
Även DN:s ledare är helt fel ute både med sin analys och falska anklagelser, men lika illa – innehåller flera faktafel.
MIFF har däremot gjort jämförelser mellan Israels nuvarande statsskick.
Här har vi samlat några punkter:
Grundlagar
Sverige Fyra grundlagar som formar en konstitution.
Israel Fjorton grundlagar som beskriver hur landet styrs och organiseras, men ännu inte har fogats samman till en konstitution, som tydligt delar upp regeringens, Knessets och HD:s makt.
Ändring av en grundlag
Sverige Två riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan.
Israel Tre beslut i parlamentet Knesset, utan något krav på val mellan besluten.
Vem granskar de folkvaldas arbete?
Sverige Lagrådet ger konstitutionella råd till regeringen.
Israel HD agerar även som en ”konstitutionell” domstol (High Court of Justice).
Vem begär yttrande från HD/Lagrådet?
Sverige Endast regeringen och riksdagsutskotten kan begära yttranden från Lagrådet.
Israel HD beslutar själv över vad de vill granska och även organisationer och icke-israeliska medborgare kan begära granskning.
Kan HD/Lagrådet upphäva regeringens lagar?
Sverige Nej. Lagrådet granskar och yttrar sig bara över lagförslag.
Israel Ja. HD kan ogiltigförklara lagar antagna av parlamentet Knesset.
Måste regeringen följa HD:s/Lagrådets bedömningar?
Sverige Nej, de är bara rådgivande.
Israel Ja. De senaste 30 åren har 18 lagar som Knesset antagit upphävts av HD.
Yttersta makten
Sverige Riksdagsledamöterna dvs ”folkets representanter i Riksdagen har den slutgiltiga makten i samtliga frågor (eftersom) den lagstiftande och dömande makten i praktiken utgår ifrån parlamentet.”
Israel HD har den yttersta makten över alla beslut som regeringen, Knesset och tjänstemän tar.
Tillsättandet av domare i HD/Lagrådet
Sverige Lagrådets 16 domare tillsätts av regeringen.
Israel HD:s 15 domare utses av en valkommitté med en majoritet av icke folkvalda jurister. Elva medlemmar, varav fem jurister och fyra politiker. Utnämningsbeslut kräver två rösters majoritet. Valkommittén består av elva medlemmar, varav fem jurister och fyra politiker. Utnämningsbeslut kräver två rösters majoritet.
Antal beslutade rättsfall i HD per år
Sverige 125
Israel 10 000 civila och konstitutionella ärenden tas totalt årligen upp i HD.
Lagförändringar i Israel
Lagen om upphävande av ”rimlighetspraxis”, där domare subjektivt sedan 1990-talet avgjort om politiska beslut är ”rimliga”, röstades igenom 24 juli i sommar. HD kommer att ta ställning till om denna lag är ”rimlig” i mitten av september.
Genom att införa en “override clause” vill regeringen göra som den svenska – själva avgöra om de behöver följa HD:s synpunkter.
Främsta argumentet
MOT Juristerna i HD behöver skydda minoriteter från den folkvalda majoritetens beslut.
FÖR Makten ska utgå från folket. Jurister är inte heller neutrala och ska inte hindra politiska beslut.
Israel i Mellanöstern
Det finns många skäl att kritisera lagreformerna och argumenten från båda sidor måste vila på fakta och inte överdramatisera effekterna i Israel eller dess påverkan på Mellanöstern. Israels fiender gläds över de interna striderna, men som en palestinsk krönikör skriver
– Vi hör aldrig om korrupta ledare i arabländer som ställs inför rätta, som i Israel. Arabiska medier pratar om Israels Högsta domstol och rättsreformen, men frågar aldrig: Hur är det med Högsta domstolen i arabländerna?
