Stå upp för Israel - bli medlem nu!

Ulf Cahn anställs som kommunikationschef hos MIFF Sverige.

Oliver Rosengren (M) efterlyser jämförelse mellan Israels och Sveriges rättssystem

Oliver Rosengren (M) talar vid den största pro-israeliska samlingen i Riksdagen sedan landets återskapande 1948. Firandet skedde den 10 maj 2023 inför Israels självständighetsdag Yom Háatzmaut den 14 maj där även riksdagsledamöter från KD, C och SD talade.
Den moderate riksdagsledamoten Oliver Rosengren önskar i en twitter att SVT eller SR jämför Israels och Sveriges rättssystem, med anledning av de pågående lagändringarna.

Oliver Rosengren, som engagerat sig i Israels situation tidigare, tycker att det vore intressant med en jämförelse mellan ländernas lagar. Det är ett berättigat önskemål, om vi bättre vill förstå vad som pågår i Israels parlament Knesset och i protesterna på gator och torg.

 

Rosengren undrar om statsmedia kommer att göra någon jämförelse mellan ländernas statsskick och ställer den retoriska frågan ”Kan man hoppas på något sådant?”. Hoppas kan man alltid, men hittills är det väl bara Världen Idag som gjort ett försök, där Ulf Cahn från Förenade Israelinsamlingen intervjuas.

Om man hade hoppats på en saklig jämförelse från statliga Utrikespolitiska Institutet, blir man djupt besviken. En närmast demoniserande politisk retorik från dess redaktör för den statligt UI-ägda tidningen är häpnadsväckande.

Även DN:s ledare är helt fel ute både med sin analys och falska anklagelser, men lika illa – innehåller flera faktafel.

MIFF har däremot gjort jämförelser mellan Israels nuvarande statsskick.

Här har vi samlat några punkter:

Grundlagar

Sverige               Fyra grundlagar som formar en konstitution.

Israel                  Fjorton grundlagar som beskriver hur landet styrs och organiseras, men ännu inte har fogats samman till en konstitution, som tydligt delar upp regeringens, Knessets och HD:s makt.

Ändring av en grundlag

Sverige               Två riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan.

Israel                  Tre beslut i parlamentet Knesset, utan något krav på val mellan besluten.

Vem granskar de folkvaldas arbete?

Sverige          Lagrådet ger konstitutionella råd till regeringen.

Israel             HD agerar även som en ”konstitutionell” domstol (High Court of Justice).

Vem begär yttrande från HD/Lagrådet?

Sverige          Endast regeringen och riksdagsutskotten kan begära yttranden från Lagrådet.

Israel             HD beslutar själv över vad de vill granska och även organisationer och icke-israeliska medborgare kan begära granskning.

Kan HD/Lagrådet upphäva regeringens lagar?

Sverige          Nej. Lagrådet granskar och yttrar sig bara över lagförslag.

Israel             Ja. HD kan ogiltigförklara lagar antagna av parlamentet Knesset.

Måste regeringen följa HD:s/Lagrådets bedömningar?

Sverige          Nej, de är bara rådgivande.

Israel             Ja. De senaste 30 åren har 18 lagar som Knesset antagit upphävts av HD.

Yttersta makten

Sverige          Riksdagsledamöterna dvs ”folkets representanter i Riksdagen har den slutgiltiga makten i samtliga frågor (eftersom) den lagstiftande och dömande makten i praktiken utgår ifrån parlamentet.”

Israel                  HD har den yttersta makten över alla beslut som regeringen, Knesset och tjänstemän tar.

Tillsättandet av domare i HD/Lagrådet

Sverige               Lagrådets 16 domare tillsätts av regeringen.

Israel                  HD:s 15 domare utses av en valkommitté med en majoritet av icke folkvalda jurister. Elva medlemmar, varav fem jurister och fyra politiker. Utnämningsbeslut kräver två rösters majoritet. Valkommittén består av elva medlemmar, varav fem jurister och fyra politiker. Utnämningsbeslut kräver två rösters majoritet.

Antal beslutade rättsfall i HD per år

Sverige               125

Israel                  10 000 civila och konstitutionella ärenden tas totalt årligen upp i HD.

Lagförändringar i Israel

Lagen om upphävande av ”rimlighetspraxis”, där domare subjektivt sedan 1990-talet avgjort om politiska beslut är ”rimliga”, röstades igenom 24 juli i sommar. HD kommer att ta ställning till om denna lag är ”rimlig” i mitten av september.

Genom att införa en “override clause” vill regeringen göra som den svenska – själva avgöra om de behöver följa HD:s synpunkter.

Främsta argumentet

MOT                   Juristerna i HD behöver skydda minoriteter från den folkvalda majoritetens beslut.

FÖR                     Makten ska utgå från folket. Jurister är inte heller neutrala och ska inte hindra politiska beslut.

Israel i Mellanöstern

Det finns många skäl att kritisera lagreformerna och argumenten från båda sidor måste vila på fakta och inte överdramatisera effekterna i Israel eller dess påverkan på Mellanöstern. Israels fiender gläds över de interna striderna, men som en palestinsk krönikör skriver

– Vi hör aldrig om korrupta ledare i arabländer som ställs inför rätta, som i Israel. Arabiska medier pratar om Israels Högsta domstol och rättsreformen, men frågar aldrig: Hur är det med Högsta domstolen i arabländerna?

Du kan läsa den här artikeln gratis tack vare MIFF:s över 13 100 medlemmar i Norge och över 450 medlemmar i Sverige. Men vi behöver stöd från många fler nu!

Ge en gåva här eller Swisha till 1233318219

Bli medlem