Datainsamlingen skedde genom en webbenkät från januari till juni 2023 det vill säga före de palestinska terrorgruppernas massakrer i Israel den 7 oktober och är gjord av EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) om europeiska judars erfarenheter av antisemitism.
Nästan 80 år efter Förintelsens fasor fortsätter judiska samfund och individer i hela EU att regelbundet uppleva antisemitism vilket begränsar ett öppet judiskt liv, visar undersökningen.
Antisemitism kan handla om verbala och fysiska angrepp, hot, trakasserier, diskriminering och ojämlik behandling, klotter och skadegörelse, kränkande tal, text, bilder och ljud- eller videoinnehåll – i allt högre grad på internet. Detta trots ett starkt rättsligt förbud och EU:s och medlemsstaters åtagande att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv.
Erfarenheterna av antisemitism bland 7 992 självidentifierade judar har samlats in från 13 medlemsstater – Österrike, Belgien, Tjeckien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Ungern, Italien, Nederländerna, Polen, Rumänien, Spanien och Sverige – där 96 % av EU:s judiska befolkning bor.
Man frågade efter den senaste incidenten av antisemitism som de stötte på på nätet, och antisemitiska trakasserier, våld och diskriminering som de personligen upplevt för varje kategori.
Antisemitism finns överallt
Resultat visar att judar i hela EU fortsätter att uppleva och möta antisemitism nästan oavbrutet, även på nätet. Antisemitismen fortsätter att genomsyra det offentliga rummet och förnyar och befäster negativa stereotyper om judar. Detta begränsar allvarligt deras möjligheter att leva ett öppet judiskt liv, minskar deltagande i samhället och har en negativ psykisk inverkan.
96% utsatta för antisemitism
Nästan alla svarande (96 %) uppgav att de hade stött på antisemitism på eller utanför nätet under det senaste året. De vanligaste antisemitiska yttringarna var “negativa stereotyper som anklagar judar för att ha makt och kontroll över finanser, medier, politik eller ekonomi” (85 procent), “förnekar Israel rätten att existera som stat” (79 procent) och “håller judar kollektivt ansvariga för Israels handlingar”, “förnekande av Förintelsen eller förvrängning av historiska fakta” och “jämförelse av Israels politik med nazisternas politik” (alla 78 %).
Andelen svarande som upplevt någon form av antisemitism låg mellan 89 % i Rumänien till 99 % i Sverige.
Antisemitismen ökar, säger 80%
Sammantaget anser 80 % före Hamas attacker mot Israel den 7 oktober 2023 att antisemitismen ökade i deras land under de senaste 5 åren. Och 84 % sa antisemitism är ett “mycket stort” eller “ganska stort” problem i deras land.
Antisemitism på sociala medier och i medier
De svarande stöter oftare på antisemitism på nätet (90 %) än utanför nätet (77 %).
De mest problematiska yttringarna av antisemitism är “antisemitiskt innehåll på internet och på sociala medier” (91 %), följt av “antisemitism på offentliga platser” (78 %), “skändning av judiska begravningsplatser”, “vandalisering av judiska byggnader eller institutioner” och “antisemitism i medierna” (76 %), “antisemitisk graffiti” (75 %) och “antisemitism i det politiska livet” (73 %).
Fysiska attacker dubblerade i antal
4 % av de svarande 2023 uppgav att de hade upplevt antisemitiska fysiska attacker under det senaste året, jämfört med 2 % 2018. Mer än hälften av de antisemitiska trakasserierna och våldet skedde på allmän plats – på gatan eller i en butik.
Över hälften av dem som svarade på enkäten 2023 oroar sig fortfarande för sin egen (53 %) och sin familjs (60 %) säkerhet. Många upplever verbala kränkningar och trakasserier (37 %) och en del utsätts för antisemitiska fysiska attacker (4 %). Andelen fysiska attacker fördubblades sedan 2018.
Tvingas dölja sin judiska identitet
Av denna anledning döljer många sin judiska identitet ibland (76 %), och en tredjedel undviker att besöka judiska evenemang eller platser (34 %) eftersom de inte känner sig trygga där som judar.
Omkring två av tre svarande i Österrike (65 %), Italien (65 %), Spanien (63 %) och Sverige (62 %) anser att offentliga uttryck för fientlighet mot judar är ett problem i deras land. Andelarna i Tjeckien var 13 %.
Antisemitiska symboler
Oftast stöter de svarande på hakkors (22 %). Dessutom används siffror som står för antisemitiska uttryck ofta. Oftast är detta siffran 88, som står för Heil Hitlers begynnelsebokstäver. De stötte även på andra nazistiska symboler, nedsättande uttalanden om Davidsstjärnan, palestinska flaggor som används i antisemitiska sammanhang och karikatyrer.
Trippelparenteser är en symbol som används för att markera personer som tros vara judar eller organisationer som tros vara judiskt ägda. Respondenterna i Ungern stöter oftast på hakkors, men de är också vanliga i Sverige och Danmark.
Ingen antisionistisk analys
Rapporten innehåller märkligt nog inte ett enda ord om antisionism, som är ett enormt växande antisemitiskt problem. MIFF har rapporterat om frånvaron av antisionistisk kritik på Antisemitismkonferensen i Malmö 2021. Antisionism är det nya ansiktet på antisemitism, men den orimliga kritiken mot den judiska staten verkar EU välja bort att ta itu med. Det snarast legitimerar hatet mot Israel, som en symbol mot rasistiskt judehat.