Jonathan Foreman, som medverkade i arbetet med den brittiska parlamentariska rapporten 7 October Parliamentary Commission Report, har i en uppmärksammad artikel i Commentary Magazine [maj 2025] analyserat de israeliska misslyckanden som gjorde Hamas massaker den 7 oktober möjlig.
Jonathan Foreman satt vid tangentbordet när den kanske främsta rapporten om 7 oktober sammanställdes för det brittiska parlamentet 7 October Parliamentary Commission Report. Arbetet utfördes under hela 2024. Efteråt skrev Foreman även en fristående artikel i Commentary Magazine [maj 2025], där han tog upp israeliska misslyckanden som gjorde massakern möjlig, men också saker som gjordes rätt, exempel på hjältemod, och de lärdomar som kan dras inför framtiden: “The Untold Story of How Israel Failed on October 7”
Artikeln är lång, och återges här sammanfattningsvis i punktform:
Katastrofen (“mechdal”)
Foreman använder det hebreiska ordet mechdal för att beteckna en stor katastrof som delvis är mänskligt orsakad genom misstag, passivitet eller ansvarslöshet — och menar att attacken den 7 oktober var just det, i större skala än Yom Kippur-överraskningen 1973.
Systemiskt sammanbrott, inte bara enskilda misstag
Artikeln hävdar att ansvaret för vad som hände inte kan läggas enbart på Netanyahu-regeringen eller militära chefer, utan att katastrofen bottnar i betydande strukturella svagheter och långsiktiga försummelser i Israels försvars- och underrättelsesystem.
Underskattning av Hamas och “strategisk blindhet”
En central kritik är att Israels ledning, militär och underrättelsetjänster hade en idé (“conceptsia”) att Hamas inte utgjorde ett existentiellt hot och att organisationen var tämjd eller återupprättad till mer “civil” status. Denna narrativ överskuggade varningar och signaler.
Ignorerade varningssignaler
Foreman pekar på att underrättelsetjänsterna och observatörer flera gånger under våren och sommaren före attacken rapporterade ovanlig aktivitet (t.ex. mobiltelefonaktivering hos Hamas-folk och övningar som liknade en invasionsplan), men att dessa varningar inte följdes upp tillräckligt.
Exempel: En analytiker i en militär signalunderrättelseenhet (Unit 8200) varnade för en övning som stämde väl överens med Hamas plan, men blev motarbetad och tillrättavisad.
Misslyckanden i försvar och respons den dagen
– Många militärposter var undermåligt befästa, hade låg bemanningsnivå, och motsvarade inte vad man kunde förvänta sig av en frontnära position.
– Kommunikationssystem, kommandokedjor och informationsflöden havererade. Israeliska högkvarter fick inte en realistisk bild av invasionens omfattning eller var attacker pågick.
– Reservtruppers rörelser fördröjdes, infrastrukturen (trafikleder, fordon) var otillräcklig, och vissa resurser (som helikoptrar och lastbilar) var inte tillgängliga när de behövdes.
– Det framhålls att idén att man kunde lita på avancerad teknologi och automatiska gränsövervakningssystem (t.ex. kameror, sensorer) visade sig svag — Hamas lyckades slå ut eller kringgå dem med relativt enkla medel.
Hjältedåd och räddande insatser trots kollapsen
Trots sammanbrottet i statlig beredskap och planering lyfts många fall fram där civila försvarsteam, lokal polis och små militära enheter gjorde extraordinära insatser, ofta under våldsam press och utan att få stöd snabbt.
Institutionell arrogans och “confirmation bias”
Foreman kritiserar en kultur inom det militära och säkerhetsapparaten där man ignorerade underrättelser som talade emot den rådande strategiska berättelsen, och där man felaktigt trodde att Israels teknologiska överlägsenhet var tillräcklig för att avskräcka eller avvärja hot.
Slutsatser och krav framåt
– Behov av djupgående utredning. Artikeln betonar att Israel behöver en oberoende, omfattande utredning (likt Agranat-kommissionen efter 1973) för att granska de strukturella och politiska beslut som föregick katastrofen.
Commentary Magazine
– Författaren noterar att Netanyahu-regeringen hittills har motarbetat en sådan utredning tills konflikten är över.
– Läkning av institutioner och lärdomar. För att undvika att en liknande överraskning sker igen menar Foreman att Israel måste reformera försvarsmakten, underrättelseapparaten och ledarskapet, återinvestera i markstyrkor och kommunikationskapacitet samt motverka “blinda fläckar” i strategiskt tänkande.
___
Hela Jonathan Foremans artikel i Commentary: The Untold Story of How Israel Failed on October 7
Hela rapporten: 7 October Parliamentary Commission Report Direktlänk till dokumentet som pdf.
