Det kan bli ett slut på USA:s årliga militära stöd på tiotals miljarder kronor.
Genom ett militärt stödpaket som förhandlades fram under Obamaadministrationen 2016 får Israel omkring 35 miljarder kronor årligen från USA. Detta ges huvudsakligen i form av subventioner för köp av amerikansktillverkade vapen.
Det årliga stödet till Israel har skapat debatt och konflikter inom båda de politiska lägren i USA. Under de senaste åren har motståndet mot stödet ökat inom MAGA-rörelsen kring USA:s president Donald Trump. De motsätter sig att stora summor pengar används på andra länder och menar att Israel kan finansiera sig självt.
Samtidigt har det militära stödet också varit viktigt för USA. Inte bara går pengarna till att finansiera amerikanska arbetstillfällen, utan Israels användning av vapnen har också visat att de är effektiva i strid. Till exempel har Israels prestationer med stridsflygplanet F-35 gjort det mer attraktivt för kunder över hela världen.
Men den växande isolationismen bland Trumps väljarkår, i kombination med en önskan att bygga upp en mer självständig vapenindustri, gör att Israel vill avsluta militärhjälpen inom ett decennium. Det säger Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.
Han säger att det inte kommer att bli aktuellt att ansöka om en full förnyelse av dagens stöd när USA och Israel ska förhandla om ett nytt militärt paket för 2028.
– Jag vill trappa ned militärhjälpen under de kommande tio åren. Vi vill bli så oberoende som möjligt, säger Netanyahu till The Economist.
Han understryker att målet är att trappa ned stödet till noll kronor. Den amerikanske senatorn Lindsey Graham, som leder en kommitté som utövar tillsyn över militärhjälpen, välkomnar Netanyahus besked.
– Den hjälp vi har gett Israel har varit en god investering för att hålla IDF starka, dela teknologi och göra deras militär mer kapabel – vilket gynnar USA. Tydligen finns det nu en vilja från Israel att förändra denna dynamik eftersom de har en blomstrande ekonomi, säger Graham.
Att Netanyahu nu vill avsluta militärhjälpen helt är en drastisk förändring jämfört med vad som rapporterades i november. Då skrev sajten Axios att Israel inte bara ville förnya hjälppaketet från USA, utan även förlänga det till 20 år.
Enligt Axios, som hänvisade till både israeliska och amerikanska tjänstemän, var förhandlingarna tuffa på grund av den ökande isolationismen bland Trumps väljare. Uppgifterna i Axios avfärdades då av Netanyahu.
Det militära stödet till Israel har pågått i flera decennier och har sitt ursprung i vapenvilan mellan Israel och Egypten 1979. USA förband sig då att ge militärt bistånd till både Israel och Egypten i utbyte mot att länderna ingick vapenvila.
Detta var den första fredsuppgörelsen mellan Israel och ett arabiskt land.
Tidigare utgjorde det amerikanska stödet en betydande del av Israels militära utgifter, men andelen har minskat kraftigt under de senaste åren i takt med att Israels ekonomi har blomstrat.
I statsbudgeten för 2025 avsattes 265 miljarder kronor till försvarsdepartementet, av en total försvarsbudget på 340 miljarder kronor.
Flera israeliska analytiker menar att det vore rätt av Israel att avsluta stödet från USA. Inte bara ger stödet USA för stort inflytande över israeliska beslut, det begränsar också Israels egen vapenindustri.
Ekonomiska beräkningar visar att USA får mycket tillbaka för de pengar som används på Israel, eftersom medlen är öronmärkta för användning i USA. En konservativ uppskattning är att de 35 miljarder kronor som USA anslår skapar värden på över 75 miljarder kronor.
Andra menar att stödet och samarbetet skapar ringverkningar för den amerikanska ekonomin motsvarande närmare 455 miljarder kronor.
