Universitetslektor Anders Persson, Linnéuniversitetet, är en av Sveriges mest citerade Israelexperter. Här intervjuad av MIFF:s VD Conrad Myrland i september 2022. (Skärmdump från YouTube)

Anders Persson: -Aldrig sett stödet för Israel så starkt!

Intresset för Israel-Palestinakonflikten, som förr till och med kallades för Mellanösternkonflikten, har avtagit. Detta kan innebära att antisemitismen kan minska och att stödet för Israel ökar. Hur detta hänger ihop förklarar universitetslektor Anders Persson i sina "Säkerhetspolitiska betraktelser" i Statsvetenskaplig tidskrift.

Stödjer du den judiska staten Israels rätt att existera? Klicka JA eller NEJ.

Anders Persson publicerade artikeln “Israel-Palestinakonfliktens påverkan på antisemitismen i Sverige” i det tredje numret av Statsvetenskaplig tidskrift 2022. Här intervjuas han av Conrad Myrland, MIFF.

”Mellanösternkonflikten” mindre viktig

Den här konflikten har kallats för ”Mellanösternkonflikten”, som om det vore den enda eller den viktigaste konflikten. Och vissa menar till och med att det är en ”Världskonflikt” – den viktigaste konflikten i hela världen

Oavsett om det varit så eller inte, så är det ju tydligt att vi går mot en värld där Israel-Palestinakonflikten blir mindre och mindre viktig.

Mindre antisemitism

Israel-Palestinakonflikten är inte längre den enda eller kanske den viktigaste konflikten. Och jag menar ju att det är positivt när det gäller utvecklingen för antisemitismen i Sverige.

Konflikten i Sverige mindre

Israel-Palestinakonflikten finns även i våra samhällen och utkämpas också på våra gator och torg. Det gör inte konflikten i Ryssland och Ukraina. Men även om Israel-Palestinakonfliktens strider i Sverige blivit mindre, kan den blossa upp igen

Grunden för EU:s utrikespolitik

CM: Varför får Israel-Palestinakonflikten i Sverige så stor uppmärksamhet?

EU:s utrikespolitik bildades ju runt den är konflikten i början av 1970-talet. Egentligen kan man säga att konflikten hjälpte EU att enas. På den här tiden var Mellanöstern oerhört viktig på grund av oljekrisen efter Yom Kippurkriget 1973. EU var otroligt beroende av olja från Mellanöstern och de höga priserna på olja ledde till att handeln mellan EU och OPEC gick upp 1000%.

Institutionaliserat intresse

Det förklarar inte de känslomässiga banden som många människor känner, men i Sverige och Norge har både intellektuella, politiker och journalister i generationer intresserat sig för den här konflikten. Så det finns också ett institutionaliserat intresse bland eliter för den här konflikten.

Samband med annan politik

Konflikten används här i Sverige som en projiceringsyta för många andra saker, som flyktingpolitik, bistånd och invandring i relation till konflikten och används också inrikespolitiskt. Den nya högern i Europa är pro-Israelisk, medan till exempel Black Lifes Matter identifierar sig med Palestina.

CM: I din artikel kommer du in på delegitimering – att man tar avstånd från staten Israels existens. Vad säger du om det?

Delegitimering handlar om ett icke-erkännande av Israel, israeler och sionism. Antingen av alla eller av någon av delarna. Det innebär att Israel inte ses som en legitim stat, att israeler inte ses som ett folk och att sionismen inte ses som en legitim ideologi – inte som en vanlig nationalism, utan som illegitim eller som en konspiration.

Det är framförallt när man slår ihop judar och israeler till en kategori, som vägen öppnas upp för antisemitism. Och det är ju problematiskt att det inte bara är människor från Mellanöstern som inte erkänner Israel.  

Det är väldigt vanligt förekommande bland invandrare från Mellanöstern, att man inte erkänner Israel utan kallar Israel för den ”Sionistiska entiteten” och att man inte erkänner israeler som ett folk. Man säger att antingen är det judar och då slår man ihop israeler med alla judar i världen. Eller så säger man att judar inte är ett folk, utan bara är en religion. Sionismen ses antingen som en icke legitim ideologi eller som en konspiration för allt möjligt.  Det har länge varit en del i framför allt sovjetisk propaganda.

Tre stora antisemitiska grupper

Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är muslimer eller islamister som ligger bakom antisemitismen. Vi har tre stora ideologiska grupper som ligger bakom antisemitismen.

Dels är det muslimer och islamister, men långt ifrån alla islamister.  Det är viktigt att komma ihåg att antisemitismen var stark i arabvärlden redan innan islamisterna kom på 1970-talet. Antisemitismen har varit stark i arabiska organisationer som PLO och Nasser i Egypten.

Vänstergrupper hade väldigt starkt stöd från en sovjetisk antisionism, som vi i dag ser som antisemitisk, som pågick under årtionden.

Den tredje gruppen antisemitism finns på högerkanten, där det finns många olika typer av extremism där den mest extrema är Nordiska Motståndsrörelsen. Andra högergrupper har gått från att vara antisemitiska till att omfamna Israel under de senaste 30 åren, till exempel Sverigedemokraterna.

Men det finns mycket antisemitism inte är kopplad till någon ideologi.

CM: Min erfarenhet är att de som är mest arga på MIFF:s arbete för att försvara det judiska folkets rätt till sitt eget hemland är äldre, etniskt norska män. Det verkar finns en skrämmande stor del av den norska befolkningen som har kvar en djup antisemitisk stereotyp.

Malmö och landsbygd

Den antisemitism som mäts är bara en liten del av den verkliga antisemitismen. De flesta händelser rapporteras aldrig. I Malmö är antisemitismen väldigt mycket kopplad till invandrare från Mellanöstern, med en väldigt stor palestinsk minoritet i Rosengård. Men i Göteborg och Stockholm finns fler invandrare från Afrika och det blir en annan dynamik. Den mesta forskning om antisemitism handlar om städer, medan vi vet mindre om hur det ser ut på landsbygden.

CM: Den sista delen av din artikel, handlar om hur antisemitiska tankestrukturer överförs på Israel. Hur då?

För mig är det väldigt viktigt att betona att antisemitism anses vara värre än andra typer av rasism, därför att judar ses som så fasansfullt, ondskefullt, som gör den annorlunda än annan rasism. Att utmåla judar som särskilt ondskefulla människor, kan överföras på Israel (antisionism). Israel bedöms hårdare än andra länder. Ett exempel är om man jämför med Hamah-massakern i Syrien 1982 (7 000 – 25 000 dödade på order av al-Assad) med Sabra och Shatila i Libanon samma år (cirka 750 mördade av kristna fascistiska maroniter som Israel ej stoppade).  Den sistnämnda får hundra gånger mer uppmärksamhet.

För mig är det väldigt viktigt att betona att antisemitism anses vara värre än andra typer av rasism, därför att judar ses som så fasansfullt, ondskefullt, som gör den annorlunda än annan rasism. Att utmåla judar som särskilt ondskefulla människor, kan överföras på Israel (antisionism). Israel bedöms hårdare än andra länder. Ett exempel är om man jämför med Hamah-massakern i Syrien 1982 (7 000 – 25 000 dödade på order av al-Assad/red) med Sabra och Shatila i Libanon samma år (cirka 750 mördade av kristna fascistiska maroniter som Israel ej stoppade/red).  Den sistnämnda får hundra gånger mer uppmärksamhet.

En annan sak är att man överdriver när man säger att Israel begår ”folkmord” och ”förintelser” av palestinier, när alla data visar att den palestinska befolkningen ökar kraftigt istället för att minska och då kan ju inte Israel begå ett folkmord och förintelse på palestinierna.

CM: I Norge framförs alltför ofta anklagelsen om att Israel begår etnisk rensning, men där den officiella palestinska statistiken visar en snabb befolkningstillväxt. Och den palestinska myndigheten påstår till och med att Israel begår massakrer som är värre än Holocaust.

Extrema överdrifter är antisemitism

Ja, detta är ett typexempel på en sådan överdrift, som president Mahmoud Abbas sa för några månader sedan i Berlin. Enligt min uppfattning är detta ett antisemitiskt uttalande.

CM: Antisemitismens framtid i Sverige?

Jag är på ett sätt ganska optimistisk, eftersom den Israelcentriska världsbilden håller på att försvagas i Sverige, vilket motverkar antisemitismen. Under ”Kriget mot terrorismen” 2001–2021 klippte jag ut alla artiklar om Mellanöstern från min lokaltidnings två utrikessidor. Hela 40% handlade om Mellanöstern under dessa 20 år. Nu är denna siffran nere under 5%.

Ett problem för antisemitismen är integrationen i Sverige. Situationen i Malmö är väldigt illa. Jag arbetar för att öka kunskap och utbildning på lång sikt. Generellt ser vi att antisemitismen minskar i Sverige.

De nya Abrahamavtalen kan motverka antisemitism i Förenade Arabemiraten, Saudiarabien och Marocko. Men Norden har ju tagit emot invandrare från Palestina, Syrien, Libanon och Jordanien -länder som är längst ifrån att normalisera förbindelserna med Israel.

Jag tror att om Israel till exempel kan få vänskapligare förhållanden med Pakistan och Marocko, så kommer det också att positivt påverka flyktingarna från dessa länder i Skandinavien.

Det tror jag också, men de stora invandrargrupperna kommer från Irak, Iran, Libanon, Syrien, som är längst ifrån att normalisera förbindelserna.

CM: International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA) har en arbetsdefinition på antisemitism som antogs 2016 och både Sverige och Norge var med på att rösta fram den. Vad anser du om de exemplen som knyter ihop antisemitismen och Israel?

Jag är själv ingen beundrare av IHRA-definitionen. All forskning visar att antisemitism är kopplat till Israel. Det behövs en definition, men nu har vi hamnat i ett definitionskrig mellan IHRA och Nexus och Jerusalemdefinitionen. Detta skapar bråk om vilken definition som ska gälla, vilket överskuggar själva problematiken. Därför tycker jag att definitionen har lett till mer skada än nytta hittills.

Jag frågade vår förre utbildningsminister, som ansvarar för att hantera IHRA, vad jag skulle göra om en av mina studenter skulle säga att Israel är en apartheidstat? Ska jag anmäla studenten till polisen? Ska jag argumentera tillbaka? Eller ska vi se mellan fingrarna? Ministern svarade: ”Jag har ingen aning”.

Antisemitismdefinitionen används inte

Det är ett problem när vi har antagit en definition som vi ska använda, men inte gör det. Varför ska vi ställa oss bakom IHRA-definitionen om vi inte följer den? Jag ska rapportera rasism mot svarta eller kränkning mot kvinnor, men hur ska antisemitismen enligt IHRA hanteras?

CM: Om den Israel-Palestinska centriska världsbilden har försvagats, har du märkt det på antalet ansökningar till Mellanösternstudier?

Det syns inte någon nedgång än, eftersom Mellanösternstudier även handlar om Iran, den arabiska våren, Syrien. Det har skett en minskning vad gäller antalet inbjudna gäster, gästföreläsningar, tankesmedjor och mediabevakning. Men en ny Intifada kan ändra den saken.

CM: Hur kan svenska politiker och media ge en korrekt bild av händelserna och motverka antisemitism?

Åk till platserna och rapportera därifrån. Använd olika typer av källor. I Sverige har vi haft en tendens att bara använda vissa typer av israeler som vi tycker om, till exempel Gideon Levy och Amira Haz från tidningen Haaretz, som bara läses av 4% av israelerna en vanlig dag.

Största stödet för Israel på 20 år

Men det har skett en breddning av perspektiven i befolkningen. Jag har aldrig sett stödet för Israel så starkt som idag i mitt vuxna liv. Det har framför allt att göra med den nya högern i Sverige, som har stöd av minst 20% av befolkningen och där väldigt många är skeptiska till palestinierna och väldigt positiva till israeler. Där är en enorm skillnad jämfört med för tio år sedan.

Pro-israeler starka på sociala media

Pro-israeliska grupper är väldigt starka på sociala medier som Facebook och Twitter. De är också starka bland många kristna grupper som frikyrkor, där stödet generellt sett är starkt. På samma sätt har palestinier tappat många av sina traditionella allierade när många gamla vänsterintellektuella från 68-rörelsen går i pension eller dör ut. 

Share on Facebook
Share on Twitter
Email
WhatsApp
Print
Telegram

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.