Bakgrunden är att allmänheten, journalister och kritiskt granskande organisationer som MIFF och NGO Monitor ska ha möjlighet att ”följa pengarna”. Istället för att leva upp till sina egna fina ord om att ”Transparensgarantin skapar insyn i svenskt bistånd”, har man rutiner som möjliggör nästan obefintlig information på ”Openaid”.
Ett exempel är Human Rights Program Phase II (2022-2027) vars 120 miljoner till åtta starkt ifrågasatta pro-palestinska organisationer endast beskrivs på åtta (8) allmänt hållna rader.
När MIFF efterforskar orsaken svarar Sida att handläggarna själva bestämmer hur mycket information de vill lägga in i beskrivningen ”i de system som genererar informationen till Openaid”. När MIFF vill se ”systemet”, hänvisar Sida till Generalkonsulatet i Jerusalem.
Generalkonsulatets bisarra svar är att mångmiljonprojektens beskrivning ska vara ”mer detaljerad än titeln” på biståndet. Krasst innebär det att biståndsprojektet som har fem ord i titeln kan beskrivas med sex ord enligt Sidas och Generalkonsulatets systemkrav. Nu verkar handläggaren varit riktigt ambitiös och använt åtta allmänt hållna rader. Ett öppet, transparant system som tillgodoser allmänhetens rätt till insyn? Tvärt om.
Riksrevisionens kritik av Sida
Riksrevisionens (RR) uppgift är att granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används. RR:s första ledord är Öppenhet. När transparensen är starkt begränsad finns risk för att det uppstår osäkerhet hos allmänheten om verksamhetens innehåll och metoder,” skriver RR.
I mars 2024 konstaterar RR att det är ”svårt att bedöma biståndets resultat i relation till det övergripande målet för biståndet, och att det är oklart i vilken utsträckning resultaten bidrar till regeringens utformning av biståndet”. Med andra ord – har Sveriges 36 miljarder i bidrag till palestinierna under 25 år fört palestinierna närmare ett demokratiskt samhälle och acceptans av en fredlig tvåstatslösning. Svaret är nej.
Liknande kritik framförde RR 2022: Det går därför inte att följa hur Sida bedömt att de valda insatserna skulle vara de mest effektiva för att bidra till att nå målen.
Det är minst lika illa i de multilaterala bistånden. Redan 2014 skrev RR ”att riksdagen och allmänheten inte får tillgång till den information som behövs för att förstå vad det multilaterala biståndet används till.” Och 2013 kritiserade RR att ”UD:s hantering av biståndet inte är öppen och transparent”.
Sida döljer viktigaste informationen
Åtta antiisraeliska, propalestinska organisationer fick 150 miljoner svenska skattekronor i bistånd 2018-2023 och kan nu har fått ytterligare 120 miljoner kronor. Men det vet vi inte. För den fullständiga tillgängliga beskrivningen av biståndet är endast på åtta (8) allmänt hållna rader. Den viktigaste informationen om vem som får pengarna döljer Sida i systemet, som ironiskt nog kallas ”Open Aid”.
En redogörelse för hur man kontrollerat eventuella terrorkopplingar till islamistiska personer och organisationer hade också varit på plats, för att uppfylla regerings krav om att ”inte arbeta med aktörer som inte har en väldigt tydlig syn i de här fundamentala frågorna, där man tar avstånd från terrorism”.
MIFF ber RR att granska Sidas öppna biståndsdata
MIFF anmäler nu till RR vad vi anser vara ett tydligt mörkande av väsentlig information om stora bistånd till pro-palestinska organisationer. Sidas och Generalkonsulatets bristfälliga arbetsmetoder bryter mot Sidas egen ”Transparensgaranti” och riksdagens och allmänhetens krav på öppenhet.
- Ska de biståndstagande organisationerna, som i slutänden får pengarna, redovisas?
- Ska summan som varje organisation erhåller redovisas separat?
- Vilka ytterligare informationer ska krävas av Sidas ”system” där handläggarna beskriver biståndet i Openaid?
Med Israel för fred (MIFF Sverige) uppmanar därför Riksrevisionen att undersöka om Sida följer direktiv, regler och föreskrifter om transparens gentemot allmänheten, när de varken redovisar vilka pro-palestinska organisationer som via mellanhänder får bidraget och inte heller hur stora summor de får.
Riksrevisionen svarar MIFF
Registratorn svarade 2 september bland annat:
”Enskilda medborgare, företag eller organisationer med flera kan lämna information till Riksrevisionen om vem och vad samt varför något ska granskas.”
”Det är riksrevisorn som självständigt beslutar om vad som ska granskas, hur det ska granskas och vilka slutsatser som ska dras av granskningarna. Av detta följer att Riksrevisionen inte kommunicerar planerade granskningar”.
