Den brittiska organisationen UK Lawyers for Israel, som är experter på internationell rätt, utrikespolitik och nationell säkerhet, har skapat en översikt över frågor och svar relaterade till den israeliska krigföringen på Gazaremsan. Texten är översatt av Bertil Knutsen.
A. CIVILA FÖRLUSTER OCH SKADOR PÅ CIVILA BYGGNADER
1. Har väpnade styrkor enligt internationell lag rätt att attackera civila?
Väpnade styrkor måste skilja mellan civila och stridande. Attacker mot civila är förbjudna. Attacker riktade mot fiendens stridande är dock tillåtna även om civila offer eller skador på civila föremål kan förväntas, förutsatt att:
• attackerna är inte godtyckliga (se fråga 5)
• de förväntade civila förlusterna och skadorna på civila föremål är inte oproportionerliga mot den förväntade militära vinsten (se del B) och
• alla försiktighetsåtgärder vidtas för att undvika och minimera civila offer och skador på civila föremål (se del C).
2. Får väpnade styrkor attackera civila byggnader och andra civila föremål?
Väpnade styrkor måste skilja på civila objekt och militära mål. Attacker mot civila föremål är förbjudna, såvida de inte har blivit militära mål. Ett föremål är ett militärt mål om
• den utgör ett effektivt bidrag till militära operationer i sig, genom sin plats, syfte eller användning och
• dess partiella eller totala förstörelse, tillfångatagande eller neutralisering ger en uppenbar militär fördel.
Till exempel kan en ambulans bli ett militärt mål om den används för att transportera stridsberedda krigande. Attacker mot militära mål är tillåtna enligt de villkor som nämns i svar 1.
3. Angriper Israel civila eller civila föremål?
Nej. Israel attackerar stridande och militära mål. Detta är tillåtet även om det medför civila dödsoffer och skador på civila föremål utifrån ovan nämnda förutsättningar.
4. Angriper Hamas och Islamiska Jihad civila eller civila föremål?
Ja. Attacker från Hamas och andra terrorister inne i Israel från den 7 till 9 oktober riktade sig mot civila och civila byggnader. Dessutom är deras raketer riktade mot civila israeliska samhällen.
5. När är en attack “urskillningslös”?
En attack är urskillningslös om
• den är inte riktad mot ett specifikt militärt mål eller
• den använder metoder som inte kan riktas mot ett specifikt militärt mål, eller vars effekter inte kan begränsas i enlighet med internationell rätt, och som därför till sin natur kan träffa militära mål och civila eller civila objekt utan åtskillnad.
Raketer som avfyrats av Hamas och Palestinska Islamiska Jihad är urskillningslösa attacker.
B. PROPORTIONALITET
6. När är en attack “oproportionerlig”?
En attack är oproportionerlig om det kan förväntas att den kommer att orsaka civila offer och/eller skada på civila föremål som kommer att vara överdriven i förhållande till den förväntade konkreta och direkta militära fördelen.
7. Hur bedömer man om civila förluster eller skador på civila föremål är oproportionerliga?
Detta bedöms genom att hänvisa till en rimlig militär ledares omdöme under omständigheterna vid den aktuella tidpunkten med den information som attackledaren kände till då.
8. Är det oproportionerligt om det blir fler förluster på ena sidan än på den andra?
Nej. Det är inte vad proportionalitet betyder. Det är allmänt erkänt att ett stort antal civila offer sannolikt kommer att vara oundvikliga när fientliga styrkor sätts in i en civilbefolkning. Det har rapporterats att civila stod för 90 procent av de dödade i väpnade konflikter i tätbefolkade områden världen över 2021. Analyser av tidigare israeliska operationer på Gazaremsan visade dock att 50 procent eller fler av de dödade var terrorister.
9. Är det oproportionerligt om antalet dödade är mycket högre än väntat?
Nej. Bedömningen baseras på den information som ledaren för attacken kände till när den startade.
10. Har israeliska attacker mot mål på Gazaremsan sedan den 7 oktober varit oproportionerliga?
Det är omöjligt att bedöma detta utan att ha den information som var känd för IDF-ledarna vid givna tidpunkter. IDF har dock metoder för att bedöma både den förväntade militära fördelen och skadan på civila föremål av varje attack, inklusive en granskning av advokater som inte ingår i ledningsstrukturen. Den förväntade militära fördelen av varje attack bedöms mot bakgrund av Israels legitima, övergripande mål att krossa Hamas som militär organisation och ledningen för Gazaremsan, så att massakern och andra brott 7-9 oktober inte kommer att upprepas.
C. FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRDER
11. Är en part i en väpnad konflikt skyldig att vidta försiktighetsåtgärder för att skydda sina egna civila och civila föremål från effekterna av en attack från en annan part?
Ja. Varje part i en väpnad konflikt är skyldig att vidta alla praktiska försiktighetsåtgärder för att skydda civilbefolkningen och civila föremål under dess kontroll mot effekterna av en attack från en annan part. Så långt det är praktiskt möjligt måste den undvika att placera militära mål i eller nära tätbefolkade områden och flytta civila och föremål bort från militära mål. Det är förbjudet att använda mänskliga sköldar.
12. Har Hamas brutit mot sin skyldighet att vidta försiktighetsåtgärder för att skydda civila och civila föremål under dess kontroll?
Hamas har brutit mot denna skyldighet
• genom att utföra militära operationer och förvara vapen och annan militär utrustning i, runt och under civila byggnader
• genom att inte avlägsna civila från områden nära militära mål• genom att förhindra civila från att avlägsna sig själva från sådana områden, och
• använda underjordiska skyddsrum för militära ändamål i stället för att skydda civila.
Genom dessa brott försöker Hamas antingen förhindra attacker från IDF eller vinna propagandasegrar om attackerna inte kan förhindras, vilket främjar Hamas strategiska mål att få det internationella samfundet att tvinga fram en vapenvila mot Israel innan Hamas krossas.
13. Har Israel brutit mot sin skyldighet att vidta försiktighetsåtgärder för att skydda civila och civila föremål under dess kontroll?
Nej. Israel har gjort mycket för att skydda civila och civila föremål under dess kontroll. Åtgärderna inkluderar säkra hus, skyddsrum, varningssystem, “Iron Dome” och storskaliga evakueringar av befolkningen från platser nära Gazaremsan och områden nära Syrien och Libanon.
14. Vilka försiktighetsåtgärder måste vidtas när man utför en attack?
Alla praktiska försiktighetsåtgärder måste vidtas för att undvika och minimera civila offer och skador på civila föremål. Alla parter måste
• göra allt som är praktiskt möjligt för att bekräfta att det som angrips är ett militärt mål
• vidta alla praktiska försiktighetsåtgärder vid val av medel och metoder för krigföring för att undvika och minimera civila offer och skador på civila föremå
l• göra allt som är praktiskt möjligt för att bedöma om attacken kan förväntas orsaka civila offer och/eller skada på civila föremål som är överdriven i förhållande till den förväntade militära fördelen
• avbryta eller skjuta upp en attack om det står klart att det inte är ett militärt mål eller att attacken kan förväntas orsaka civila offer och/eller skada på civila föremål som är för stor i förhållande till den förväntade militära fördelen
• ge effektiv förvarning om attacker som kan påverka civilbefolkningen om inte omständigheterna tillåter detta, och
• att välja militära mål för att orsaka minsta möjliga skada på civilt liv och objekt där det finns ett val mellan flera militära mål för att uppnå en liknande militär fördel.
15. Har Israel vidtagit de försiktighetsåtgärder som krävs enligt internationell lag i sina attacker mot mål på Gazaremsan sedan den 7 oktober?
Det är omöjligt att bedöma detta utan att ha all information om målen, den information som då var känd för IDF-ledarna, den information som fanns tillgänglig för dem, alternativa medel och metoder för krigföring, alternativa mål etc. IDF har dock rutiner för att före och efter uppdraget bedöma om målen är militära, de förväntade militära fördelarna, de förväntade civila förlusterna och skadorna – att välja ut mål, medel och metoder för att uppnå militära mål samtidigt som civila förluster och skador minimeras, samt att stoppa attack i ljuset av ytterligare information som erhållits under uppdraget. Föreslagna attacker granskas av jurister som inte ingår i ledningsstrukturen.
IDF har vidtagit omfattande försiktighetsåtgärder för att minimera civila offer, trots svårigheten att nå en fiende som verkar i, runt och under civila byggnader. Bland dessa försiktighetsåtgärder har funnits meddelanden till civila, genom telefonsamtal, textmeddelanden och flygblad, för att evakuera militära mål och områden, och genom att tillhandahålla evakueringsvägar och uppehåll i militär aktivitet för att tillåta civila att fly.
16. Är det tillåtet att be civila på fiendens territorium att evakuera områden där militär aktivitet sannolikt kommer att äga rum?
Ja, så länge den avsedda militära aktiviteten kommer att riktas mot fiendens stridande och/eller militära mål. Båda sidors styrkor måste vidta alla möjliga försiktighetsåtgärder för att undvika och minimera civila offer på grund av attacker mot militära mål.
17. Har Hamas vid sina attacker mot Israel sedan den 7 oktober vidtagit de försiktighetsåtgärder som krävs enligt internationell lag?
Nej. Hamas har medvetet attackerat civila och har försökt maximera, inte minimera, civila offer och skador.
D. SJUKHUS
18. Är det någon gång tillåtet att attackera sjukhus och andra sjukvårdsinrättningar?
Sjukhus och andra medicinska anläggningar avsedda uteslutande för medicinska ändamål måste skyddas under alla omständigheter. De förlorar dock sitt skydd om de används för något annat än sin humanitära funktion för att utföra handlingar som påverkar fienden. Detta är till exempel användningen av sjukhus för att dölja krigförande kombattanter, eller för att förvara vapen eller ammunition, eller som skyddsrum för militär verksamhet.
19. Användes Al-Shifa-sjukhuset för att utföra handlingar som var skadliga för Israel?
Ja. Information har framkommit som bekräftar tidigare information om att Hamas har använt Al-Shifa-sjukhuset för militära ändamål, inklusive att gömma friska gisslan, skydda de som tog dem till fånga och annan militär personal, och som ett kommando- och kontrollcenter.
20. Agerade IDF i enlighet med sina skyldigheter enligt internationell rätt när den gick in på Al-Shiasjukhuset?
Enligt IDF gavs myndigheterna i Gaza 12 timmars varsel om att all militär verksamhet på sjukhuset måste upphöra innan de gick in i byggnaderna. IDF-soldater gick in i byggnaden följt av israeliska läkare, medicinska förnödenheter och barnmat. Det framgår inte att vapen har avlossats eller att det har orsakats några skador på sjukhuset när man tog sig in. För tidigt födda barn evakuerades framgångsrikt i kuvöser.
E. BELÄGRINGAR OCH HUMANITÄRA FÖRSÖRJNINGAR
21. Är det tillåtet att belägra fiendens territorium?
Ja. Belägring är en tillåten form av krigföring om inte syftet är att svälta befolkningen. Krigföring genom belägring kan vara mer human än andra former av krigföring, som bombning, och kan förkorta en konflikt. Men även om en belägring leder till civil svält är det inte förbjudet enligt internationell rätt så länge som syftet med belägringen är att uppnå ett militärt mål och inte att svälta civilbefolkningen.
22. Är en stat skyldig att tillhandahålla mat, vatten, bränsle, elektricitet och medicinska förnödenheter till ett territorium under fiendens kontroll?
Nej. En stat som är engagerad i en väpnad konflikt är inte skyldig att förse ett fiendekontrollerat territorium med någonting. Tvärtom är alla stater skyldiga att inte ge ekonomiska resurser eller annat stöd direkt eller indirekt till terrorister.
23. Måste en stat tillåta tredje part att skicka förnödenheter som är nödvändiga för civilbefolkningens överlevnad till fientligt territorium?
Ja, en stat måste tillåta tredje parts försörjning av mat, mediciner och andra förnödenheter som är nödvändiga för civilbefolkningens överlevnad, förutsatt att det inte finns några allvarliga skäl att frukta att dessa förnödenheter kommer att kanaliseras till eller användas av fiendens styrkor eller att fienden kommer att få en militär fördel eftersom dessa förnödenheter ersätter andra förnödenheter som skulle kanaliseras till fiendens styrkor.
24. Om det finns allvarliga skäl att frukta att nödvändiga förnödenheter kommer att kanaliseras till fiendens styrkor, tillåter internationell lag en stat att förhindra dessa leveranser, även om resultatet är civil svält under fiendens kontroll?
Ja, det är tillåtet för en stat att förhindra leverans av nödvändiga förnödenheter om det finns allvarliga skäl att frukta att de kommer att kanaliseras till fiendens styrkor, även om resultatet blir att civila under fiendens kontroll svälter. I den här situationen ligger det juridiska ansvaret hos fiendens styrkor att kanalisera humanitära förnödenheter eller underlåta att säkerställa att de inte kanaliseras.
25. Har Israel uppfyllt sina rättsliga skyldigheter angående humanitära förnödenheter under sin belägring av Gazaremsan?
Israel avslutade sina leveranser av el till Gazaremsan, vilket de hade rätt till. Israel skulle ha haft rätt till detta även om elen endast användes för civila ändamål. Hamas använder elektricitet för att ventilera sina militära tunnlar och för att avfyra sina raketer mot israeliska civila, så Israel hade utan tvekan rätt att stänga av försörjningen. Dessutom förstördes åtta av de nio kraftledningarna från Israel till Gazaremsan av attackerna från Hamas och andra terroristgrupper den 7 oktober och har inte reparerats.
Israel stängde till en början av sina vattenförsörjningar till Gazaremsan, men återupptog dem sedan genom två av de tre rörledningarna som antingen var oskadade eller reparerades efter attackerna från Hamas och andra terrorister. Före den 7 oktober levererade Israel mindre än tio procent av vattnet som användes i Gazaremsan, så effekten av det tillfälliga stoppet var inte betydande. Israel har också tillåtit vattentillförsel till Gaza via Rafah-övergången.
Bränsle, mat och andra förnödenheter överfördes tidigare från Israel till Gazaremsan via Kerem Shalom-övergången, men denna skadades allvarligt av palestinska terrorister den 7 oktober. Israel har därefter gått med på att tillåta import av mat, bränsle och andra humanitära förnödenheter från Egypten via Rafah-övergången, med arrangemang för att minska risken för att de kanaliseras för militärt bruk.
Gazaremsan producerar en betydande del av sitt livsmedelsbehov, och det fanns betydande lager av mat och bränsle i Gazaremsan den 7 oktober, även om det verkar som att Hamas tog i anspråk mycket av det tillgängliga bränslet. Israeliska myndigheter har övervakat behoven hos civilbefolkningen i Gazaremsan och har tillåtit tillräckligt med förnödenheter för att undvika massvält.
Israel har haft och har rätt att förhindra leverans av bränsle helt, eftersom det finns allvarliga skäl att frukta att detta kommer att kanaliseras till fiendens styrkor. Ändå har Israel tillåtit leveranser av tillräckligt med bränsle för att täcka minimibehov.
F. OCKUPATION
26. Är Gazaremsan ockuperad av Israel?
Enligt folkrätten anses ett territorium vara ockuperat när det faktiskt står under en fientlig armés överinseende. Ockupationen gäller endast det territorium där den fientliga arméns auktoritet har etablerats och faktiskt kan utövas. Ockupationen upphör så snart ockupationsmakten lämnar området.
Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna har uttalat att ockupation kräver fysisk närvaro av utländska trupper och måste inkludera “stövlar på marken” – en marin- eller luftblockad är inte tillräckligt.
Israel evakuerade sin militära och civila närvaro från Gazaremsan 2005. Sedan dess har Gazaremsan inte ockuperats av Israel, och kommer inte att ockuperas av Israel om inte och tills IDF har effektiv kontroll över territoriet eller en betydande del av det. FN-resolutioner och olika stater har beskrivit Gazaremsan som fortfarande ockuperad av Israel sedan 2005, men denna beskrivning är oförenlig med internationell rätt.
G. FOLKMORD
27. Vad är folkmord?
Folkmord definieras i folkrätten som att utföra olika handlingar med avsikt att helt eller delvis förstöra en nationell, etnisk, ras eller religiös grupp. Åtgärderna i fråga är:
• döda eller orsaka allvarlig kroppslig eller psykisk skada på medlemmar i gruppen
• avsiktligt åläggande på gruppen av levnadsvillkor som beräknas innebära en total eller partiell förstörelse av gruppen
• införa åtgärder för att förebygga födslar inom gruppen
• påtvingad överföring av barn från gruppen till en annan grupp.
När ett stort antal människor dödas utan att avsikten är att helt eller delvis förstöra en nationell, etnisk, ras eller religiös grupp är det inte folkmord.
28. Är Hamas skyldig till folkmord?
Ghazi Hamad, vice utrikesminister för Hamas, har uttalat att de kommer att upprepa massakrerna 7-9 oktober om och om igen tills Israel förstörs. 2019 sa Hamas inrikesminister Fathi Hammad: “Vi måste attackera varenda jude på planeten – slakta och döda.” En kopia av Hitlers Mein Kampf, översatt till arabiska, med markerade avsnitt som uppmanar till slakt av judar, hittades nyligen i ett rum på norra Gazaremsan som användes som bas av Hamas-medlemmar. Tillsammans med den urskillningslösa karaktären hos de massakrer som utfördes av Hamas den 7-9 oktober kan sådan information stödja anklagelser mot Hamas och en del av dess personal om folkmord.
29. Är Israel skyldigt till folkmord?
Det finns ingen grund för att hävda att IDF har genomfört operationer med avsikt att förstöra, helt eller delvis, en nationell, etnisk, ras eller religiös grupp, och fakta tyder på motsatsen.
Den israeliska regeringen har uttalat att dess mål är att krossa Hamas, men Hamas är inte en nationell, etnisk, ras eller religiös grupp. Israeliska politiker och media har diskuterat hur man kan återuppbygga Gazaremsan utan Hamas efter kriget.
IDF har uppenbarligen förmågan att döda större delen av befolkningen på Gazaremsan, men har inte gjort det. Även om de är allvarliga och tragiska, uppgår de palestinska offren, inklusive terrorister och de som dödats av terroristerna själva, till mindre än 1 procent av befolkningen på Gazaremsan. Israel har upprepade gånger uppmuntrat och hjälpt palestinier i norra Gazaremsan att röra sig mot säkrare områden i söder. Israel har också gått ovanligt långt för att utfärda varningar för att evakuera specifika mål.
