Tempelberget (även kallad Tempelplatsen) är den allra heligaste platsen för världens judar – platsen där de två gamla judiska templen stod. Enligt traditionen är detta platsen där Gud stoppade Abraham från att offra sin son Isak. Det första templet förstördes 586 f.Kr. och det andra templet förstördes år 70.
Den är den tredje heligaste platsen för sunnimuslimerna – platsen där profeten Muhammed ska ha stigit upp till himlen.
Tidig judisk historia på Tempelberget
Redan 1 000 år f Kr erövrade israeliterna Jerusalem från jebusiterna. På mitten av 900-talet f Kr byggde kung Salomo det första heliga templet, Bet Hamikdash, på berget Moria. Templet bars upp av stora stenpelare och det fanns luftiga innergårdar. Invändigt var det klätt med cederträ och rikligt smyckat med guld. År 586 f Kr förstördes Jerusalem och templet av babylonierna.
År 458 f Kr återvände judar från Babylonien för att återuppbygga templet i Jerusalem. Efter romerska rikets ockupation av Judéen 63 f Kr, renoverade kung Herodes templet till ett storslaget byggnadsverk i klassisk grekisk stil. Efter det judiska upproret mot det romerska väldet år 70 förstördes även det andra judiska templet på Tempelberget.
Bar Kochba ledde upproret som gav tre års självständighet, men år 135 besegrade romarna judarna och lät bygga ett hedniskt tempel på Tempelberget. Hadrianus döpte om området till Palestina, efter filistéerna.
Muslimsk historia på Tempelberget
Muslimer erövrade Jerusalem år 638 och den religiösa helgedomen al-Aqsamoskén blev klar år 705. Klippdomen färdigställdes 691. På arabiska kallar man platsen för Al-Haram al-Sharif (den antika helgedomen). Korsfararna intog Jerusalem, men den muslimske härföraren Saladin återtog staden 1187.
Varför är Israels ockupation laglig, men inte Rysslands?
Stenkastningen mot judar vid Tempelberget fortsätter
Upplopp på Tempelberget
Enkät visar att 93 % av Jerusalems araber föredrar israeliskt styre
En död, fyra skadade i terroristattack i Jerusalems Gamla stad
Kristen historia på Tempelberget
1099 erövrades Jerusalem av europeiska kristna under det första Korståget och de judiska och muslimska invånarna dödades. Klippdomen omvandlades till en kyrka och al-Aqsamoskén blev ett kungligt palats under 88 år.
Det Osmanska riket
Mot slutet av det Osmanska rikets era (1517–1917) kontrollerade den turkiska myndigheten Waqf-egendomarna på Tempelberget. Enligt islam kan en person donera en egendom till allmänheten för religiösa eller välgörande ändamål. Den blir då en waqf, ett ”innehav”, för evigt.
Det brittiska Palestinamandatet för en judisk stat
Britterna lade 1917–1948 ansvaret för Waqf under det muslimska rådet som skötte sharialagarna. Samtidigt som Supreme Muslim Council (SMC) bestämde om skötseln av platsen, så accepterades den förre regenten av Mecka, vars son blev Jordaniens förste kung, som vårdnadshavare av SMC. Vårdnaden har gått i arv till efterkommande kungar.
Jordaniens roll på Tempelberget
1948 erövrades Judéen, Samarien och östra Jerusalem av kungariket Transjordanien. De överförde ansvaret för stadens Waqf (Islamiska religiösa donationsmyndigheten), och därmed för Tempelberget, till sitt eget ministerium. Alla judar dödades eller kördes iväg från Judéen, Samarien och Gamla staden i Jerusalem. Inga judar fick ens besöka Västra muren, som ligger närmast judendomens allra heligaste plats Tempelberget.
Waqf är helt kontrollerat och finansierat av den jordanska regeringen. Den sköter det dagliga livet på Tempelberget, som inkluderar Al-Aqsa-moskén, Klippdomen, arkeologiska platser, museer och skolor.
Israels roll på Tempelberget
Sedan Sexdagarskriget 1967, då bland andra Jordanien anföll Israel, har Tempelberget varit under israelisk kontroll. Kort efter kriget beslutade försvarsminister Moshe Dayan att Waqf, under överinseende av Jordanien, skulle ansvara för den religiösa kontrollen på Tempelberget. Israel skulle vara ansvarig för säkerheten. Dayan garanterade muslimer fri tillgång till platsen och införde ett förbud för judar att utföra synliga bönehandlingar. Dayans arrangemang var informellt och inte nedskrivet. Den har aldrig ratificerades av den israeliska regeringen.
Dayan fick visst stöd från rabbiner, som menade att eftersom man inte vet exakt var de judiska templens Allra Heligaste var beläget, fanns en risk att icke-rabbiner kunde råka gå in i ett område på Tempelberget, där endast rabbiner får vistas. Denna åsikt har övergivits.
Fredsavtalet 1994 mellan Israel och Jordanien
1994 års fredsavtalet artikel 9 lyder: “Israel respekterar det hashemitiska kungariket Jordaniens nuvarande speciella roll i muslimska helgedomar i Jerusalem. När förhandlingar om permanent status äger rum, kommer Israel att ge hög prioritet åt den jordanska historiska rollen i dessa helgedomar.” Syftet var säkerhetsmässigt och för att minska islamisternas inflytande i den arabiska befolkningen i Israel.
Judar kan besöka Tempelberget
De första åren efter 1967 var det relativt goda möjligheter för judar att besöka Tempelberget och israeler kunde också gå in i moskéerna. Även på den tiden fanns det en tidsgräns för judiska besök, men den har senare begränsats. Under vissa perioder efter 1967 har Tempelberget varit helt stängt för judar, oftast till följd av palestinskt våld och terror. Under den andra intifadan var den stängd för judar i tre år.
Under de senaste åren har antalet judar som vill besöka Tempelberget ökat dramatiskt, från några tusen per år för tio år sedan, närmar sig antalet besökare nu 40 000 årligen.
Begränsning för judar
I januari 2023 kan judar endast i begränsat antal och med poliseskort besöka Tempeltorget under några få timmar om dagen från söndag till torsdag. På sabbaten, den judiska högtiden, är besökare förbjudna.
Många judar anser att det är orättvist att ett beslut av en enda person på 1960-talet (Dayan), skall begränsa deras religiösa frihet på Tempelberget. Det är israelisk mark och myndigheterna ska skydda religionsfriheten och att platsen inte blir en ”stat i staten”.
Är Tempelberget öppet för muslimer?
Området har nästan aldrig varit stängt för muslimer, förutom i extraordinära fall, som under några dagar 2017 då terrorister dödat två israeliska poliser på platsen. När våldsamt uppror har befarats har israelisk polis också stängt Tempelberget för unga palestinska män, men hållit det öppet för kvinnor och äldre män.
PLO:s och Jordaniens roll
Jordanien gav upp anspråken på Judéen och Samarien redan 1988, men för att stödja PLO i förhandlingarna med Israel om stadens framtid, avsade man sig inte Gamla staden i östra Jerusalem.
Den palestinska myndigheten har parallella organisationer Waqf och Stormuftin, trots att de genom ett avtal 2013 erkänner Jordaniens roll i förvaltningen av Jerusalems heliga platser. Flera personer har ämbeten i båda myndigheterna. Israel har inte erkänt avtalet.
Antalet anställda vid Jerusalems Waqf, som sköter många anläggningar runt om i Jerusalem, har utökats med flera hundra till 900.
Stormuftins roll
Den nuvarande stormuftin i Jerusalem, Muhammad Hussein, har spelat en central roll i att motarbeta israeliska åtgärder mot muslimsk terror. Han avlönas av den palestinska myndigheten och utsågs av PA:s president Mahmoud Abbas 2006.
Status quo på Tempelberget
“Inga förändringar” innebär att det muntliga löftet som försvarsminister Dayan gav 1967 som ett fredsinitiativ, ska upprätthållas. Det muntliga löftet blir lätt ett föremål för kontroverser.
Waqf ska ha det religiösa ansvaret, medan israeliska myndigheter ska ha säkerhetsansvaret på Tempelberget. Icke-muslimer får besöka, men inte öppet be, på Tempelberget.
Muslimska ledares varierande hållning
År 1924 publicerade “Högsta Muslimska rådet” ett häfte där de skriver att Tempelbergets koppling till Salomos tempel är “utom allt tvivel”. Men idag förnekar palestinska ledare och terroristgrupper judarnas koppling till Tempelberget. Historiska fakta är inget hinder för kriget mot judarna och Israel.
Israels fienders flaggor
Enligt avtalet från 1967 skulle flaggor förbjudas på Tempelberget. Men det finns fortfarande flaggor från den palestinska myndigheten, PLO, Hamas och Hizb al-Tahrir att se på platsen. I april hängde PLO:s flagga från Klippdomen i flera dagar. Israels flagga syns aldrig. Efter muslimska protester togs även en liten israelisk flagga som låg på en officers skrivbord på den lilla polisstationen bort.
Tempelberget används för att uppvigla till våld
”Al-Aqsa är i fara” har använts som ett religiöst och politiskt stridsrop långt innan Israel återupprättades 1948. Ett känt exempel är Hebronmassakern 1929 där stormuftin hävdade att ”al-Aqsa är i fara”, vilket ledde till att 67 judar dödades. Idag används detta ogrundade påstående om att Israel skulle storma och ta över området för att få araber att begå terrorhandlingar och motivera sina raketskjutningar.
Judiska israelers besök i området använts som förevändning för att starta våld och krig mot Israel.
Påståendet att Israel skulle ändra status quo, är en liknande anklagelse. Alla israeliska premiärministrar har bedyrat att de inte kommer att ändra reglerna. Att en vakt inte stoppat en jude som bett en bön, kan dock mycket väl hänt. Detta kränker säkert en del muslimer. På samma sätt som en del judar tycker det är kränkande för en jude att inte få frihet att be på judendomens allra heligaste plats. Det är dock ledarna för de båda sidorna som avgör om det blåses till krig eller om man vill ha lugn.
Brott mot Status quo
Trots att stora delar av den muslimska världen klagat över att Israel inte upprätthållit Status quo, är verkligheten en annan. Den muslimska sidan har förändrat situationen till sin fördel. Utan tillstånd har de uppfört stora nya byggnationer, bland annat fyra nya moskéer. Schaktningsarbetena har orsakat stora skador i ett arkeologiskt mycket värdefullt område.
Trakasserier av icke-muslimska besökare har fått skyddas av israelisk polis från muslimska aktivister på platsen.
Vissa judar har de senaste åren börjat be i tysthet, utan bönesjal eller böneböcker, längs
den östliga delen av Tempelplatsen.
Vanliga konflikter på Tempelberget
- När muslimer kastar stenar på bedjande judar vid Västra muren – vem ska agera?
- Får israeliska vakter se till att vapen inte förs in på Tempelberget?
- Får Israel bestämma om besökstiderna för icke-judar på Tempelberget?
- Får judar be på sin allra heligaste plats Tempelberget?
- Får Jordanien hindra byggandet av en permanent ramp till Mughrabiporten?
- Får muslimer eller judar öka antalet besökande utan att ändra status quo?
- Får israelisk polis gå in i al-Aqsamoskén för att gripa terrorister som skjutit ihjäl vakter?
- Får muslimer schakta bort historiskt material från Tempelberget och dumpa på soptippar?
- Får israeliska arkeologer gräva vid muren till Tempelberget för att kartlägga historien?
- Får Israel tillfälligt minska antalet besökare eller stänga Tempelberget av säkerhetsskäl?
Konflikten på Tempelberget 2017
En av de många dispyterna mellan israelisk polis och Waqf inträffade 14 juli 2017, när tre arabisk-israeliska män sköt tre poliser som vaktade utanför den heliga platsen. Attentatsmännen gömde sina vapen på Tempelberget och Israel stängde snabbt åtkomsten till platsen av säkerhetsskäl. Det var första gången på decennier som den stängdes på en fredag.
Stängningen, men inte morden på poliserna, ledde till ett ramaskri från muslimer runt om i världen. Videofilmer som visar hur vapnen smugglades in på den heliga platsen lugnade inte det religiösa upproret. När man åter öppnade tillträdet, hade polisen installerat metalldetektorer utanför Tempelberget, för att förhindra nya vapensmugglingar. Denna säkerhetsåtgärd utanför Tempelberget ansåg muslimerna var ett brott mot ”status quo” och Waqf vägrade passera detektorerna. Upplopp skedde trots att polisens legitima behov att hindra vapen på den heliga platsen bevisats.
Läs mer på temasidan Judars och muslimers olika förhållanden till Jerusalem.