Svenska kyrkan har bland annat genom Kyrkomötet sedan många år fört en starkt anti-israelisk och pro-palestinsk politik. Kyrkomötet beslutade till och med att utreda Israel för apartheid och blev bedömd att vara ”nära antisemitism”. En rapport om Svenska kyrkans Israelfientlighet försökte förklara orsaken.
Oro för att propalestinska bidrag minskar
Nu är Svenska kyrkans internationella bistånds- och utvecklingsverksamhet – Act Svenska kyrkan – så oroliga för att förlora de mångåriga mångmiljonbidragen att de tillsammans med 340 icke-statliga organisationer skrivit ett varnande brev.
Några av de organisationer, som är involverade i den arabisk-israeliska konflikten och fått brevet, är CONCORD Sweden, Diakonia, Sweden, ForumCiv, Sweden och Kvinna till Kvinna Foundation, Sweden. Deras problematiska inställning till Israels försvar mot terror har genomlysts av bland andra NGO Monitor.
Svenska kyrkan upprörd
Svenska kyrkan är upprörd över att Sida ”har meddelat att alla kontrakt med de 17 strategiska partnerorganisationerna inom ramen för strategin för det civila samhället kommer att sägas upp”.
Brevet är en betydelsefull signal från de anti-israeliska krafterna om att bidragen kommer minska. Det är avgörande för att minska skadan av de ensidiga och ofta helt grundlösa anklagelser som de biståndstagande organisationerna orsakat. Toleransen, freden, kontakterna mellan det judiska och det arabiska folket – allt har försämrats på grund av bidragsfloden. Den har bara gjort skada. Antisemitismen är nu värre än 1938, enligt många bedömare.
Brevet som dateras 29 april 2024 till ordförande Carsten Staur i Development Assistance Committee (DAC) inleds med ”oro över karaktären på de senaste besluten i Sverige som allvarligt kommer att påverka dess stöd till det civila samhället, kvaliteten på dessa relationer och tillgången till resurser för organisationer från mer än 90 länder”.
Inte en enda pro-israelisk organisation har någonsin fått något bistånd, men den pro-arabiska har fått över 36 miljarder svenska kronor under de senaste 25 åren.
De 340 NGO:erna är ”djupt oroade över de signaler som kommer från de plötsliga beslut som fattats under den senaste månaden i Sverige, vilka på ett dramatiskt sätt påverkar följande viktiga åtaganden.” Den kritik bland Tidöpartierna i riksdagen som finns mot Palestinabiståndet, börjar dock ge effekt.
Minskad politiskt roll för kyrkan
De är oroliga för att ”den centrala roll som ett fullständigt och inkluderande samråd med det civila samhället spelar när det gäller att fastställa politik eller strategier … i både partnerländer eller partnerterritorier” ska upphöra.
De är också upprörda över att inte få bestämma över Sveriges biståndspolitik: ”Den 15 mars fick de 17 strategiska partnerorganisationerna (SPO) det plötsliga beskedet att senast den 31 december kommer alla Sidas avtal att sägas upp, utan föregående samråd.”
Osäker framtid för Israelhatande NGO:er
NGO:erna vill fortsätta få stora penningsummor år efter år och skriver att ”De som under många år har litat på sina svenska partners och Sidas konsekventa och lyhörda stöd står nu inför en högst osäker framtid, i mycket svåra samarbetsländer.”
De klagar även över att regeringen visat handlingskraft och agerar. ”Ett så snävt fönster för alternativ finansiering är minst sagt respektlöst mot civilsamhällesorganisationernas programmatiska integritet, som utvecklingsaktörer i sin egen rätt, och för de nödvändiga samråden och engagemanget med sina väljare och motparter.”
NGO:erna vill redan nu veta vad Sida i stället kommer att satsa på. ”Sida har meddelat att alla kontrakt med de 17 strategiska partnerorganisationerna inom ramen för strategin för det civila samhället kommer att sägas upp, men har inte lämnat någon information om sina förändrade prioriteringar för att stödja det civila samhället och lämpliga former för stöd för att göra det.”
Anti-israeliska NGO:er vill vara med och besluta
De tror inte att ”Sida på ett effektivt och ändamålsenligt sätt ska kunna hantera förflyttningen av underleverantörer från de 17 strategiska partnerorganisationerna till sitt direkta administrativa mandat inom några månader.”
De anser att det ”till synes fattades ett abrupt beslut oavsett utfallet för Sidas organisatoriska kapacitet.”
Vi är ”djupt oroade över att den senaste månadens beslut i slutändan kommer att … ignorera decennier av viktigt samarbete, erfarenheter och kunskap i civilsamhället”.
